Har nog flera. Har typ alltid haft det. Ellinor var min allra första bästis, vi träffades på dagis och höll ihop fram tills 9an, där det dock dog lite tror jag. Kanske för attvi började på olika skolor och så, men idag har vi inte alls den kontakt som vi hade förr, dock så ses vi lite då och då ändå. Saker jag och Ellinor hittat på tillsammans lär jag sent glömma i mitt liv!

Hultis är också en barndomskompis jag lyckats hålla hårt i! Kom ifrån varandra ett långt tag men nu har vi kontakt igen. Vi träffades genom våra föräldrar och det är nog något jag nästan måste tacka mor min om kan jag säga. Många härliga minnen!

Och så måste jag nog lägga till Ehlin på listan, har varit jätte bra kompisar men även kunnat bråka väldigt mycket periodvis. Vi ses inte heller lika ofta längre som förr, men det som gör att jag kan kalla henne min bästa vän är nog att vi är så otroligt lika och kan verkliga prata om allt, och då menar jag ALLT.

Sen så kan jag faktiskt hålla med ibland om att ens kille är ens "Bästa vän & pojkvän". Ni har säkert hört det uttrycket förut?


VÄLDIGT gammal bild på mig och Ellinor. Måste dock erkänns att jag saknar mitt hår där lite.. Men vem saknar inte blonthår när man verkligen INTE kan få tillbaka det?

Jag, Hultis och vår kompis Jonte i somras.

Jag och Ehlin för ett tag sen.